Hitta vägen hem – och bort

Det känns som jag tjatar om ”vägen” hela tiden. Men det är den det handlar om. Att hitta sin väg, att fullfölja sin väg, sitt syfte.

Du har säkert hört citatet – vart du än går är du där. Det är även titeln på en fin bok av Jon Kabat-Zinn. Och det är skönt att veta, eller hur? Men när vi står där, ibland till och med mitt på vår väg, och långt där framme ser vårt mål , och ändå inte kan ta oss dit. Då börjar vi ställa oss frågan – vad är det egentligen som ligger i vägen? Är det avsaknad av mod, styrka, lust? Är vi fega, likgiltiga? Ja allt det där har säkert dykt upp i oss, då och då och det får oss att känna oss ännu mer maktlösa, eller hur?

Det är viktigt att ha ett mål, men en del människor blir så trötta på att ständigt bara nästan komma fram till målet att de börjar ge upp om att ens ha ett mål. Och på ett sätt är det bra, att ge upp alltså, för då kanske vi också vågar testa något nytt.

Att inse att det vi kan tänka ut med vårt intellekt inte är tillräckligt, att vi behöver ge upp våra invanda analysmönster som mest skrapat på den synliga ytan, eller isbergets topp. Ett sådant ”ge upp” kan också bli starten på en mer total analys. Som inkluderar det som finns under ytan, i våra invanda beteendemönster, vår kultur, våra lojaliteter med våra nära och kära.

För vi behöver hitta hem innan vi kan hitta vägen bort mot vårt eget syfte. Vi behöver se det som är, det som håller fast oss i mönster som inte längre gagnar oss, för att kunna frigöra oss så pass mycket att vi är redo att bestiga vägen. Vår alldeles egna väg, som bara är vår och där vi är fria att komma till uttryck med det som är vår passion, vårt öde, vårt syfte.

Väl mött där, i början, i mitten eller temporärt vid sidan av, din väg!