Etikettarkiv: självkänsla

Infomöte 1/10 om kursen Forma din egen stjärna

Vill du veta mer om kursen Forma din egen Stjärna och hur den passar för dig?

Kom på informationsmöte måndag 1/10 kl 17.30-19

och  hör Gunilla Boivie berätta om sin kurs Forma din egen stjärna, för dig som önskar mer riktning i ditt liv och att gå dit ditt hjärta vill.

Kvällen är också ett utmärkt tillfälle att ställa dina egna frågor.

Det kostar inget, men skicka en föranmälan till mejl. Fika serveras under kvällen.

Varmt välkommen!

GunillaBoivie_Marocko

Gunilla Boivie, Dipl. psykosyntesterapeut, Facilitator av System
Familjekonstellationer enligt Hellinger
Samtalsterapi i Stockholm på Torsgatan 63, Vasastan (Studio Creere)

Omarbetad kurs – för dig som vill nå dina mål!

Forma din egen stjärna

För dig som vill identifiera och utforska dina önskningar, mål, hinder och resurser och ta dig vidare mot det ditt hjärta längtar efter – din egen stjärna!

Kursen äger rum  dagtid fredagar med start 9/11 och pågår under sex månader, ett tillfälle per månad. Utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt och med uppställningar och övningar individuellt och i grupp jobbar du med dina egna frågeställningar och mål.

Läs mer om kursen på denna sida. Varmt välkommen med dina frågor eller anmälan!

Gunilla Boivie, Dipl. psykosyntesterapeut, Facilitator av System
Familjekonstellationer enligt Hellinger
Samtalsterapi i Stockholm på Torsgatan 63, Vasastan (Studio Creere)

När det gör ont

Det finns mycket smärta i världen. I oss, i andra, när vi ser på händelser i vår omvärld, och sådant som vi känner i oss själva. Vår omedelbara reaktion blir att vända oss bort, försöka att inte känna eller kännas vid den, för vem vill väl stanna kvar i det som är obehagligt? Och vad hjälper väl det om jag känner smärtan, säger kanske någon, är det inte bättre att försöka låta bli att känna den?

Kan det hjälpa att känna smärtan?

Om vi springer på en kvist i skogen som slår upp på vårt ben så gör det ont och vi letar kanske en mindre kvistig väg, om vi slår med hammaren på tummen istället för spiken så slår vi kanske långsammare nästa gång, eller anstränger oss för att sikta rätt. Det vill säga, när det gör ont i kroppen så tar vi det som en signal om något, och vi ändrar vårt beteende för att undvika att det händer igen.

Om smärtan är emotionell, eller existensiell, då vill vi gärna tränga undan den, inte kännas vid den, nästan instinktivt. Men tänk om även den smärtan har ett budskap, vill berätta något? Även om orsaken till smärtan inte uppenbarar sig med en gång, så kanske det ändå finns en orsak bakom värd att utforska?

Ta din smärta och dig själv på allvar

Prova att ta din smärta på allvar – och dig själv. Nästa gång du känner en smärta eller oro i bröstet, prova att bara erkänna att den finns där, andas med djupa, medvetna andetag igenom den och säg högt/tyst för dig själv, ”nu dök den här smärtan/oron/obehagskänslan etc upp i mig, jag undrar vad den vill säga mig”. Och känn efter om något förändras. Att inte med en gång veta svaret på något innebär inte att det inte finns ett svar. Bara att det ligger lite bättre gömt.

Vi är mer än vår smärta

Om vi ser på oss själva som att vi har många delpersonligheter, eller delar i oss, så kan vi känna igen att vissa delar inte är framme så ofta, medan andra delar ibland dominerar vår tillvaro. Att lära känna sig själv bättre kan innebära att ge mer utrymme för de delar som är mindre kända för oss och vad de har för budskap, och vad de kan bidra med. Vi är därmed också mer än den smärta vi för tillfället känner.

Det inre utforskandet

Att utforska sig själv genom att gå i terapi, coachning eller på andra sätt, innebär att vi upptäcker att det finns delar i oss som är mindre kända för oss, och vi tvekar gärna att stiga in i det okända. Om vi istället ser dessa outforskade delar som våra inre barn, dvs delar i oss som stannat i växten pga av något som hänt oss och som varit för svårt att hantera just då när vi var för små för att hantera det.

small-girl

Och att dessa våra inre barn nu väntar på att få ta plats en stund och kanske äntligen växa upp. Då har det inre utforskandet till syfte att ge oss en möjlighet att växa och bli mer självmedvetna. Och mer i kontroll.

Det vi känner till kan vi kontrollera, det vi inte känner till har en tendens att kontrollera oss.

Att bli vuxen en ständig process

Om vi ser på oss själva på detta vis, så blir vuxenblivandet en ständig process och det som finns inom oss och som vill göra sig påmint i form av oro, smärta, obehagskänslor osv, blir precis just det, något ungt i oss som inte är vuxet nog att uttrycka sig mer adekvat eller kontrollerat, utan uttrycker sig med känslor, precis som ett barn. Att ge dessa inre delar i oss mer utrymme – våra barndelar om man så vill – är ett sätt att växa som helhet och samtidigt, i takt med att vi förstår oss själva bättre, ett sätt att skaffa oss mer kontroll över oss själva. För ju mer vi förstår oss själva, ju bättre kan vi hantera det som händer i oss, och så småningom, när alltfler av våra inre barndelar blir hörda och tagna på allvar, försvinner även deras rop på att bli hörda.

Gunilla Boivie, Dipl. psykosyntesterapeut, PsA
Arbetar med individuella samtal och parsamtal utifrån psykosyntes, samt  familjekonstellationer

På sistone har mina tankar och samtal handlat allt mer om skam. Senast var det på ett frukostmöte hos en ideell organisation där jag jobbar som volontär. Någon föreslog att skam inte skulle få finnas, en annan menade att skam egentligen var rädslor.

När den förlamande skammen dyker upp i oss, i ett samtal, i en relation, på jobbet eller hemma, i mig själv och andra, då  är det som att allt annat avstannar, nästan som att vi inte kan andas. Den får oss att sluta oss i oss själva, se ner i golvet. Vi når inte ut, för vi skäms så förfärligt och mest skäms vi för att vi tror att vi är ensamma om detta. Därför engagerar det mig så mycket, därför vill jag prata om det man inte pratar om – skamkänslor, känslor som förlamar. 

Skam handlar om att känna sig fel och inte tillräckligt bra, vara fel med andra ord, och uppstår om och när vi blivit oempatiskt bemötta i vår uppväxt, när vi inte fått vara dom barn vi är, med alla våra behov och känslor. Det är lätt att blanda ihop skamkänslor (att vara fel) med att göra fel, dvs något vi gjort som vi kan känna skuld för. Att känna skam och skuld är naturligt och en del av att vara människa.

Med Brené Browns ord: ”Skam kan enklast förstås som rädslan för icke-kontakt” (shame is easily understood as the fear of disconnection). Dess bästa anförvanter är tystnad, hemlighet och fördömande (judgment). Dess bästa fiende heter ”jag också”.

När skammen överrumplar och nästan förlamar oss, blir en jobbig känsla som alltför ofta får oss att vilja sitta i ett hörn och vara tyst, eller inte våga berätta vad det är vi går och bär på för att man känner sig fel, och är panikslaget rädd att bli utesluten ur (livs-)gemenskapen om man börjar berätta. När skammen blivit till ett så stort hinder i våra liv, då behöver vi titta på den och fråga oss – vad handlar den om för mig?

dorr_ed

Det här inlägget handlar om skam som hindrar oss i våra liv och hur vi kommer vidare.

  1. När skammen förlamar oss
  2. Inte ensam – fler känner som du
  3. Dåliga föräldrar – eller?
  4. Vägen ut – bli detektiv i din egen familjehistoria
  5. Vidare läsning – böcker och TED talks

När skammen förlamar oss

Skammen kan alltså uppstå, tillsammans med andra känslor såsom värdelöshet, kraftlöshet, övergivenhet, isolering mm, när vi som barn inte blir mötta som de människor vi är. När våra föräldrar (eller andra primära vårdgivare) ser in i våra ögon och ser sig själva, eller dem de själva ville bli, istället för att se sitt barn på barnets egna villkor. När föräldern av något skäl inte finns där 100 % för barnet, utan barnet till och med kan bli någon som är till för föräldern och inte för barnet självt. Och så försöker barnet anpassa sig till att bli den hen förväntas vara eftersom det är så hen får vara i kontakt, bli sedd. Vi börjar vår resa mot att undvika den skrämmande känslan som ligger bakom skammen/övergivenheten/isoleringskänslan – hotet om icke-varande. Ett hot som skapar djupa sår i oss och till och med kan kasta oss in i olika beroenden. Istället för att helt enkelt leva våra liv, så går våra liv ut på att överleva, vara i kontakt. Allt för att undvika rädslan för, och det mentala hotet om, icke-varande.

Så vi spenderar våra liv med att göra saker: prestera i privatlivet och karriären, köpa statusprylar, kasta oss in och ut ur relationer, polera ytan. För vi är livrädda att bli påkomna, bli genomskådade med att vara fel eller ha gjort fel, för vi har inte fått känna eller höra tillräckligt mycket att vi duger som vi är. Och vi fortsätter att pusha undan den där känslan av att vara fel genom att springa fortare och fortare, tills vi en dag inte orkar längre.  Vi kollapsar, går in i väggen, blir fysiskt sjuka.

Inte ensam – fler känner som du

Vi kollapsar. Vi hamnar på någon slags botten och kan inte längre prestera. Så vi börjar kanske, om vi har tur, våga se inåt. För att så småningom våga, tillsammans med en god guide, se på våra rädslor och våra skamkänslor och andra förlamande känslor. Vi får då höra att vi inte är ensamma om att känna skammen eller de andra förlamande känslorna. Och ju mer vi skärskådar de tidigare rädslorna, ju mer vi synar skeletten i våra garderober, desto mer försvinner deras kraft och makt över oss.  Vi börjar våga upptäcka oss själva, alla de fina egenskaper och förmågor som legat och väntat på oss, väntat på att bli upptäckta av oss. Och lite i taget så börjar vi tro på att vi får existera precis som vi är. Tar det första steg mot att inkludera oss själva igen i detta livet.

Detta första steg vidare kan se olika ut.  Där en person väljer att berätta för en nära vän, terapeut eller en präst, så kanske en annan väljer en anonym stödchatt. Det viktiga är att ta hål på skammen genom att prata om den. Att få höra någon annan säga ”så har jag också känt”, eller ”vad jobbigt du verkar ha haft det, men det är inget fel på dig, fler känner som du”.

Dåliga föräldrar – eller ?

Det jag beskrivit ovan händer väldigt många av oss, dvs det är inte för att vi har haft exceptionellt dåliga föräldrar som vi kan få dessa själsliga sår, utan för att det är så det är, ibland räcker ens förälder helt enkelt inte till. Särskilt inte om föräldern, eller förälderns föräldrar, blir sjuka, arbetslösa eller av andra skäl får svårt att helhjärtat vara där för sina barn. Det är en del av normal ”good-enough parenting”, och inget medvetet val att vara helt eller delvis otillgänglig. Trots detta drabbas barnen, och upplevelserna sätter sina spår.

Det kan alltså handla om att något hemskt och oförutsett händer i familjen. Tex att en förälder dör, eller blir så sjuk att hen blir inlagd kortare eller längre tid, eller hamnar i fängelse eller insjuknar i obehandlad depression, psykisk sjukdom eller olika missbruk.  Att ha en psykiskt frånvarande förälder kan vara minst lika smärtsamt som att ha en förälder som är fysiskt frånvarande, oavsett hur medveten eller omedveten föräldern är om situationen.

Förmodligen är föräldern delvis medveten om sin situation vilket skapar enorma skuldkänslor över tex att inte räcka till, och kanske skam över att vara en ”dålig förälder”. Och så fortsätter den negativa spiralen. Mönstret upprepar sig.

Vägen ut –

– bli detektiv i din egen familjehistoria

För att komma ur denna negativa spiral kan du framför allt göra två saker. Dels ta hjälp så du kan läka dig själv, ditt eget sår, och bli stark nog att gå vidare till nästa steg. Nästa steg är att se den större bilden och se det som är, hur mönstret ser ut i din familj.

För att göra det kan du ställa dig dessa och liknande frågor och när du gör det, notera bara fakta, lämna åsikter, värderingar och känslor så mycket som möjligt åt sidan:

  • Finns det något återkommande beteende eller händelser i din familj? Till exempel skilsmässor, olyckor, sjukdomar?
  • Om mönstret dragit igång nu, vad har triggat det?
  • Vad är en typisk fras som du/ni brukar säga i familjen om varandra, om dig själv i relation till dina syskon, föräldrar etc?
  • Vad övrigt har hänt i er historia, dvs din egen generation och 3-4 led bakåt?
    • Plötsliga dödsfall, krig, migration, sjukdomar, uteslutna familjemedlemmar, hemligheter, missbruk, längre tid på sjukhus, barn som dött i magen, blivit bortadopterat mm.
  • Hur skulle du vilja ha det istället, vad är din längtan?

Varför bli familjehistoriedektiv?

När mönstren triggas om och om igen av ungefär samma saker, och du till och med kan känna igen dina egna mönster i din mamma eller pappa eller tidigare generationer, är chansen ganska stor att det inte började med dig, eller ens med dina föräldrar. Därmed ligger vägen mot förlösning i att se på dig själv och din familj med systemiska ögon. Att gå dit där det hela började, se det som är och vad som hänt, utan skuld eller skam, och börja inkludera dig själv och din familjs öden som en del av dig och ditt öde, utan att lägga till eller dra ifrån.

Då har du tagit första stegen mot att låta din familjesjäl läka hålen i sitt nät så att familjekärleken kan börja flöda igen.

Vill du pröva? Vill du kommentera? Välkommen !

Gunilla Boivie
Psykosyntesterapeut, PsA
Psykosyntesterapi och familjekonstellationer
Stockholm och Heby

Vidare läsning – böcker och TED talks

Love’s Hidden Symmetry – What Makes Love Work in Relationships. Författare: Bert Hellinger with Gunthard Weber & Hunter Beaumont. Förlag Zeig, Tucker & Co.

Family Constellations. Basic Principles and Procedures. Författare: Jakob Robert Schneider, Carl-Auer förlag.

Om du visste hur mycket jag älskar dig! Kärlekens kraft i familjekonstellationer. Författare Charlotte Palmgren, Svenska Hellinger Institutet.

Brené Brown, Att lyssna på skammen (TED talk, svensk text)

Brené Brown, The Power of vulnerability (TED talk)

 

 

 

 

Kvällsgrupp med konstellationer

Välkommen till kvällsgrupp i Familjekonstellationer

– Forma din egen stjärna –

för dig som längtar efter mer flöde och kontakt i ditt liv!

Vid varje tillfälle ges möjlighet till en eller två uppställningar med övriga deltagare som representanter. Var och en får chans att belysa sitt eget tema i en uppställning eller övningar.

Fyra tillfällen  var 4e vecka. Startar i oktober.

  • 20/10
  • 28/11
  • 15/12
  • 18/1 2017

Tid: kl 17.30-21.

Läs mer om kursen på Forma din egen stjärna.

Boka din plats här. Minimum 4, max 9 deltagare. Förmånligt pris, endast 495 kr per tillfälle*

*Du anmäler dig till samtliga tillfällen. Priset är ink moms för privatpersoner och ex moms för företag.

Läs mer om mig, Gunilla Boivie, här, och omFamiljekonstellationer här.

Väl mött!

Gunilla Boivie

Psykosyntesterapeut, PsA och familjekonstellatör*
Psykosyntesterapi och familjekonstellationer
Samtalsstudion, Stockholm och Kroksbo i Heby
*Utbildad enligt Bert Hellinger.

Samtal som stärker

Många känner att de hamnat på fel plats i livet, eller som att de sitter fast i mönster som känns omöjliga att komma ur, både privat och i jobbet. Hos mig får du hjälp att sortera i tankar och känslor och hitta dina nästa steg på din väg. Med psykosyntesterapi inkluderar vi hela dig, med både kropp, känsla, intellekt och själ.  Vi använder samtal och guidade visualiseringar, vi utforskar delpersonligheter , vi arbetar på golvet och ibland med konstellationer. 

Må-dåligheten tar inte semester.  Börja i sommar!

Jag har min mottagning i Stockholm nära St Eriksplan. Jag har lediga tider i juni och första veckan i juli, eller varför inte i augusti! Tider finns både i Stockholm och Kroksbo i Heby (postadress Runhällen), så välkommen att höra av dig!

Läs mer om att gå i terapi hos mig här. 

Skicka ett mejl eller sms:a så bokar vi din första tid för att se hur vi sen vill gå vidare.

Varmt välkommen att höra av dig. Vi ses!

GunillaBoivie

Gunilla Boivie

Psykosyntesterapeut, PsA och familjekonstellatör*
Psykosyntesterapi och familjekonstellationer
Samtalsstudion, Stockholm och Kroksbo i Heby
*Utbildad enligt Bert Hellinger.

Längtar du efter mer lugn och utvecklande samtal?

Terapi i lugn miljö – välkommen

Snart är det jul, vänner och bekanta förbereder sig och kanske känner du att det inte riktigt är för dig? Eller kanske har  du just insett att du jobbar för mycket och vet inte hur du ska komma ur det, eller så har du precis bestämt dig för att utforska dig själv mer för att bygga ett starkare självförtroende eller självkänsla. 

Då har du kommit rätt. Jag heter Gunilla Boivie, är samtalsterapeut och familjekonstellatör. Hos mig kan du boka tid för samtal och /eller för att göra individuella familjeuppställningar.

3 träffar eller 10, det bestämmer vi när vi ses första gången, utifrån vad du vill och behöver.

Boka din tid här eller ring 0709-313302, jag har tider hela december fram till och med under vecka 51. Därefter tar jag juluppehåll med viss möjlighet att boka tid under vecka 53 och enstaka tider vecka 01-2016 i Heby. Full fart igen från vecka 02-2016!

Läs mer om familjekonstellationer här, ochpsykosyntesterapi här. Jag har tider både i Stockholm – St Eriksplan –  och i Kroksbo, Heby kommun.

Välkommen och God Jul!

GunillaBoivie

/ Gunilla Boivie

Psykosyntesterapeut, PsA
Psykosyntesterapi och familjekonstellationer
Stockholm och Heby

Hur hitta balans mellan vilja och vara – psykosyntesterapi

Har du ofta för mycket vilja och prestera i ditt liv? Glömmer du att stanna upp ibland?

Psykosyntesterapi – som ett sätt att hitta balans

Ibland rusar livet på i 180 och vi hinner knappt med. Ibland vill vi så mycket att vi springer ifrån oss själva – det är ju så mycket som är så kul att göra och vara med på!
Men… vad händer om vi aldrig stannar upp och tänker efter? Vad är det då vi missar?Vad händer när vi glömmer att titta åt sidan ibland eller ge utrymme för det oplanerade och oväntade?
Att gå och prata med någon kan faktiskt vara ett sätt att göra just det – en möjlighet att stanna upp och ge utrymme för det oplanerade.
Oväntade samtal - samtalsterapi
Välkommen att höra av dig för ett oväntat samtal!
Gunilla (a) creere.se eller 0709-313302
/ Gunilla Boivie
Psykosyntesterapeut, PsA
Samtalsterapeut
Stockholm och Heby

Att gå i terapi – något för alla?

Att gå i terapi kan man göra på lika många sätt som det finns människor. För mig personligen är det ett sätt att rensa ut, att få syn på något nytt, pröva sina tankar – och växa en bit till. Men det kan också vara en stund att få gråta ut och höra att man inte är ensam. Ibland kan det vara så enkelt som att ha någon som lyssnar med respekt för dig och dina tankar och som ger dig sin fulla uppmärksamhet under en timme.

Vad innebär det för just dig att gå i terapi? När är det läge att hitta ett professionellt stöd, och när räcker det att prata av sig hos kompisarna? 

Välkommen att höra av dig när du känner att det är dags!Samtalsterapi GunillaBoivie

Gunilla (a) creere.se eller 0709-313302

/ Gunilla Boivie
Psykosyntesterapeut, PsA
Samtalsterapeut
Stockholm och Heby