Arkiv för Bild

Sagan om den fula ankungen

Utanförkänsla

Känner du dig ofta lite utanför, exkluderad? Är du i en ny situation i livet, eller har du kanske lätt för att hamna utanför i samtal på jobbet, med vänner?
Att vara den udda, eller känna sig utanför kan ha flera orsaker, till exempel:
Att vara identifierad med någon som inte finns där (längre)

Ofta har man då försökt länge att förstå, analysera och komma åt sin situation men utan att lyckas, just för att den egentliga orsaken ligger bortom vår medvetna förståelse. Den finns där, men är svårt att få grepp om. Som barn är vi extremt lojala med både våra föräldrar, syskon och övrig familj såsom släktingar i tidigare generationer. Allt för att hålla ihop familjen, en slags bindningskärlek som styr oss mer än vi inser. Det vi gör när vi beter oss udda eller håller oss utanför, är en vacker handling, för den syftar till att inkludera någon i vårt förflutna vars öde har negligerats, eller glömts bort. Uteslutits. Och plockats upp av någon i senare generationer – av dig – för om helheten haltar då haltar vi. Men problemet är när vi själva far illa av det vi omedvetet gör för familjen, ofta kan denna slags utanförskap ge stora psykiska påfrestningar.

Terapi eller  Familjekonstellation?

Det här kan du adressera i en terapi eller en familjekonstellation. Men först, prova att ställa dig själv frågan nästa gång du får den här känslan av utanförskap – handlar det här bara om mig? Om du då får en slags aha, eller lättnadskänsla i kroppen, eller bara att det blir lite lättare att andas, så kan det ha med familjesystemet att göra. Om det fortsätter göra ont, kan det snarare handla om ditt eget sår som ”går igång” och en terapi är mer lämplig. Om du är osäker så tar vi det tillsammans.

Roligt att du läst så långt, välkommen!

Mvh Gunilla Boivie, Dipl. Psykosyntesterapeut och Cert. Konstellatör

Hitta vägen hem – och bort

Det känns som jag tjatar om ”vägen” hela tiden. Men det är den det handlar om. Att hitta sin väg, att fullfölja sin väg, sitt syfte.

DSC_0027Du har säkert hört citatet – vart du än går är du där. Det är även titeln på en fin bok av Jon Kabat-Zinn. Och det är skönt att veta, eller hur? Men när vi står där, ibland till och med mitt på vår väg, och långt där framme ser vårt mål , och ändå inte kan ta oss dit. Då börjar vi ställa oss frågan – vad är det egentligen som ligger i vägen? Är det avsaknad av mod, styrka, lust? Är vi fega, likgiltiga? Ja allt det där har säkert dykt upp i oss, då och då och det får oss att känna oss ännu mer maktlösa, eller hur?

Det är viktigt att ha ett mål, men en del människor blir så trötta på att ständigt bara nästan komma fram till målet att de börjar ge upp om att ens ha ett mål. Och på ett sätt är det bra, att ge upp alltså, för då kanske vi också vågar testa något nytt.

Att inse att det vi kan tänka ut med vårt intellekt inte är tillräckligt, att vi behöver ge upp våra invanda analysmönster som mest skrapat på den synliga ytan, eller isbergets topp. Ett sådant ”ge upp” kan också bli starten på en mer total analys. Som inkluderar det som finns under ytan, i våra invanda beteendemönster, vår kultur, våra lojaliteter med våra nära och kära.

För vi behöver hitta hem innan vi kan hitta vägen bort mot vårt eget syfte. Vi behöver se det som är, det som håller fast oss i mönster som inte längre gagnar oss, för att kunna frigöra oss så pass mycket att vi är redo att bestiga vägen. Vår alldeles egna väg, som bara är vår och där vi är fria att komma till uttryck med det som är vår passion, vårt öde, vårt syfte.

Väl mött där, i början, i mitten eller temporärt vid sidan av, din väg!

 

Gunilla Boivie
Facilitator, Systemiska familjekonstellationer
Dipl. Psykosyntesterapeut, PsA
Stockholm och Heby

 

 

Vårens hjälpare

Såhär i februari, mitt i värsta influensatiden, kan det vara svårt att komma ihåg att dagarna faktiskt blir längre. Och att våren är på gång. Liksom ligger och ruvar i hörnen.

Då kan det vara bra att ta till hjälp. Själv köpte jag ett stort fång tulpaner igår. Intensivaste orange. Underbar färgklick och livsförhöjare. Även när kvällen väl har kommit.

vårens hjälpare

Hur brukar du göra, har du något tips?

Tack /Vänligen

Gunilla Boivie

Dipl. Psykosyntesterapeut och Familjekonstellatör. Stockholm och Heby