I min föreläsning ”Den inre vägen till framgång”, som jag höll i Stockholm (8/2) och i Göteborg (10/3), så tog jag även upp vissa vanliga mönster som vi kan känna igen i oss själva eller andra och som kan adresseras med hjälp av systemiska konstellationer.

Två vanligt förekommande mönster är Triangulering och Parentifiering. Mönstren kan uppkomma både i privata relationer (med ursprung i familjen) och i organisationer.

Triangulering

Om kärleken mellan en man och en kvinna i en relation inte flödar, så dras barnet in i förhållandet, och triangulering uppstår. Till exempel när föräldrarna av olika skäl inte klarar att utöva föräldraskap tillsammans, om något tex hänt i deras egen respektive historia som gör att de bara delvis är närvarande i sin relation. Systemet ”vill” att en man och en kvinna formar en enhet som är bra för systemets fortsatta existens, och familjelinjen.

Viktigt att notera är att det alltid finns goda skäl till att en man och en kvinna inte förmår göra detta och är inget medvetet val.

Triangulering innebär att du dras in i något där du inte hör hemma naturligen, en förförelse.  I organisationer kan mönstret visa sig genom att någon har hamnat en nivå för högt. Till exempel en anställd som dragits upp till chefsnivå, bredvid sin egen chef. Mycket av vår reklam appelerar till triangulering och vissa typer av organisationer kan genom sitt syfte vara sårbara för triangulering, till exempel välgörenhetsorganisationer som trianguleras mellan regeringar och behövande.

Mönstret uppstår ofta som ett svar på att något saknas i systemet. När en viktig kunskap, eller egenskap, saknas på högsta nivå i organisationen, kan det få till följd att en anställd på lägre nivå, som besitter denna kunskap eller egenskap, sugs in i en nivå ovanför sig. Det kan fungera för stunden, men strider mot de systemiska principerna. I familjen är det istället förmågan att bilda partnerskap, föräldraskap, som saknas, och som gör att barnet istället sugs in i den förföriska energin. I familjen visar det sig som ett barn som står mittemellan, eller bredvid en av föräldrarna.

Mönster söker mönster

Mönster uppstår som ett svar på en händelse i systemet som hotar dess stabilitet och kontinuitet. Med hjälp av dessa mönster, tex att ett barn sugs in emellan föräldrarna för att säkra deras relation, så bibehålls systemet som helhet. Även om individerna lider. Har en individ i sin familj etablerat ett mönster, så är det sannolikt att mönstret följer med till arbetsplatsen. Exempelvis kan du bli intresserad av ett jobb där det krävs av dig att du utför uppgifter utanför din egentliga position, vilket i sin tur kan leda till att du blir mycket uppskattad på jobbet, för du löser ju ett problem. Men privat kan mönstret skapa lidande, eftersom vi mår allra bäst när vi upptar den plats som är vår egen och bär vårt eget öde och ingen annans.

Personer som är triangulerade

  • är nöjda med att spela andrafiolen och trivs mer backstage än på scenen
  • gör inte så mycket väsen av sig

Frågor du kan ställa dig själv för att identifiera triangulering

  1. Sugs du ofta in i situationer från nivån över dig själv, som inte rör dig?
  2. Blir du ofta medlare i konflikter ?
  3. Låter du dig någonsin bli förförd?
  4. Blir dina kollegor ibland avundsjuka på din förmåga att röra dig smidigt på chefsnivåer som ligger över din egen?
  5. Till kvinnor: I din familj, var du mer av pappas flicka (triangulerad), eller mammas dotter?
  6. Till män: i din familj, var du mer av pappas son, eller mammas pojke (triangulerad)?

Parentifiering

Med parentifiering så dras du upp ännu en nivå högre, du blir föräldrar till dina föräldrar så att säga, eller chef till din chef. Återigen för att det uppstått ett tomrum i systemet, till exempel att en mor- eller farförälder dött för tidigt, eller för att det saknas något i de övre ledningsnivåerna – något som behöver bli gjort blir inte det. En mor som söker stöd hos sin dotter för sådant som hon normalt skulle vänt sig till sina egna föräldrar, inbjuder till parentifiering. I organisationer kan en person bli ”chef för sin chef” och ge uttryck för att hen vet bättre än chefen samt ha åsikter om hur det borde vara, hur organisationen borde ledas. När dessa åsikter ständigt ventileras, får ledningen lägga mycket tid på att besvara och motivera sina val, något som tar bort tid från annat och slukar energi.

Med specialister i en organisation, som ju med sin specialistkompetens vet mer om ett område än sin chef, men enligt den naturliga ordningen i en organisation egentligen tillhör en lägre nivå, kan parentifiering triggas.

Fördelar med mönstret

Tänk dig ett barn som från tidig ålder dragits in på en morförälders plats och så att säga tvingats bli för stor för sin ålder, och vara ett stöd för sin förälder. Då finns det en stor chans att det barnet vågar uttrycka en åsikt, ta risker och offra sig själva för andra – eller det de upplever som en god sak. De vågar vara ensamma och är självständiga, något som tex entreprenörer kan dra nytta av.

Frågor du kan ställa dig själv för att identifiera parentifiering

  1. Som barn, hamnade du på nivån över dina föräldrar, som förälder till dina föräldrar?
  2. Som barn, fick du ofta ta hand om yngre barn?
  3. I vilka situationer sätter du gärna hakan i vädret?
  4. Tänk på en grupp som du tycker synd om. Inom dig, känner du dig större eller mindre än dem, eller lika stor? Och är denna position logisk?
  5. Tänk på en person eller grupp som du önskar bistå. Känner du dig i detta sammanhang större eller mindre än dem, eller lika stor?
  6. I vilka situationer blir du arrogant, och har du lätt att bli arrogant?
  7. Är det svårt för dig att be om hjälp, för du är så van att köra ditt eget race?

Väl mött!

Gunilla Boivie
Facilitator, Systemiska familjekonstellationer
Dipl. Psykosyntesterapeut, PsA
Stockholm och Heby

Referenser: Böckerna ”Success in Life”, Bert Hellinger, Hellinger Publications och ”Systemic Coaching, Systemic work without the Constellation”, av Jan Jacob Stam och Bibi Schreuder (Kindle edition)